Kvinnliga partiledare

Karin Söder – Sveriges första kvinnliga partiledare (för ett riksdagsparti), en av få – värt att betänka en dag som denna.  

Idag är tre av nio partiledare/språkrör för riksdagspartierna, kvinnor. Om drygt två veckor (efter socialdemokraternas ledarskifte) är det sannolikt två av nio. Om vi bortser från miljöpartiet (med sin unika jämställda språkrörsmodell) så har totalt fem kvinnor varit partiledare under den svenska politiska historien (Karin Söder, Maria Leissner, Gudrun Schyman, Maud Olofsson och Mona Sahlin). Fem kvinnor – totalt?!

Självfallet är detta ingen konstigt sett till kvinnorepresentationen på toppositioner i samhället i sin helhet. Även de kvinnor som varit partipolitiskt aktiva har traditionellt tagit ett större ansvare för hem och barn och således haft svårare att bevaka sina intressen inom partiorganisationen. Samtidigt kan man fråga sig varför inte fler kvinnor kommit i anspråk under de senaste, säg, tjugo åren, då inte minst medvetenheten om jämställhet ökat och frågan även kommit att politiseras. Svaret handlar sannolikt delvis om att partierna i mer eller mindre grad är traditionstunga organisationer med allt vad det innebär. Och en del i traditionen är föreställningen om det ideala ledarskapet, som i flera partier har likheter med föreställningen om så kallad ”manlighet”. Tanken om det ideala partiledarskapet kan alltså relateras till föreställningar om vad ”manlighet” utgör. Samtidigt, vilket är intressant, definieras vanligen demokratiskt ledarskap som att både leda OCH följa, att inte bara gå i täten utan även vara lyhörd, lyssnande, empatisk och så vidare – dvs ”mjukare” egenskaper och kvaliteter som inte sällan ingår i stereotypen för sk ”kvinnlighet”. Men trots detta så är det betydligt många fler män som bedömts lämpliga uppgiften. De kvinnor som nått toppen har alla vittnat om svårigheten det innebär att vara kvinna och partiledare – kraven är högre, granskningen tuffare, handlingsfriheten snävare.

Så vad tror ni – i framtiden – kommer vi få se fler kvinnor som partiledare? Om säg trettio år, kommer förhållandet då vara det motsatta, dvs att majoriteten av våra toppolitiker är kvinnor, och avvikelsen är en manlig partiledare?

ps. okej, jag hade fel – men imorgon borde vi väl i alla fall få vetskap om vem Berit Andnor mfl anser är bäst lämpad att ta ledningen i och över s?!

About these ads

Om Jenny Madestam

Statsvetare
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Kvinnliga partiledare

  1. Ping: Female Party Leaders in Denmark — Jacob Christensen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s