Tidigare forskning
I min och med mitt avhandlingsprojekt undersöktes hur medlemmar av partieliten i svenska partier föreställer sig ett idealt partiledarskap. Studien baseras huvudsakligen på intervjuer med partiledare, partisekreterare och gruppledare i riksdagen. Initialt var min ambition att söka svar på föreställningar om ledarskap inom samtliga partier, och då inte minst med fokus på personer som varit eller är partiledare. Likt de flesta forskningsprojekt behövdes studien dock avgränsas varför det i den färdiga avhandlingen var socialdemokraterna och folkpartiet som jämfördes. Kvar i byrålådan fick jag dock ett intressant material om hur partiledare i även andra partier tänker och tycker kring ledarskap vilket sannolikt kommer utnyttjas i kommande projekt.
Här kan du se en föreläsning om mitt avhandlingsprojekt
Pågående projekt
Sedan årsskiftet har jag fått forkningsmedel för ett tvåårigt projekt som ämnar besvara frågan om vem som blir partiledare, och hur – hur processen upp till toppen av ett parti ser ut. Ambitionen med denna studie är att kartlägga den process som gör att vissa personer väljs till partiledare och andra inte. Det handlar således om att studera rekryteringsprocessen till uppdraget som partiledare. För att komma åt detta studeras ett antal partiledarskiften, och tanken är att särskåda de kandidater som var aktuella vid ett ledarskifte och försöka förklara vad det gjorde att en av dessa slutligen valdes till ledare och inte någon annan. Utgångspunkten är att detta styrs av såväl mer individcentrerade faktorer (likt personliga nätverk, egenskaper, historia i partiet etc) som mer strukturella aspekter (likt valprocedurer, ideologi och partiledarkultur). Min tanke med projektet är att svaret på frågan om vem som blir partiledare och hur, rymmer ett svar på hur partiet i fråga utövar interndemokrati i praktiken. Min naiva arbetsfråga i projektet är ”om jag skulle vilja, skulle jag då kunna bli partiledare eller är det något speciellt som krävs av mig eller min omgivning?”.
