Saknaden av Palmes glöd

Våga brinna

Alla som var tillräckligt gamla för att minnas kommer säkerligen exakt ihåg vad de gjorde när de fick vetskap om att Olof Palme mördats. Jag för min del var 12 år och skulle sätta mig och titta på God morgon Sverige – men programmet var inställt och istället spelades sorgemusik på TVn – Palme var skjuten. Idag är det 25 år sedan denna dag.

Kanske har det sällan funnits sådant sug efter den typ av politiker som Palme utgjorde; en person som brinner för politik, som tror på sina idéer, som har en vision och som samtidigt vill omsätta visionen i praktisk politik, och som säger vad han eller hon tycker och tänker och vill – som har ett självförtroende som politisk ledare vilket gör att människor berörs. Palme hade allt detta, vilket gjorde att han lämnade få människor oberörda, han väckte känslor, såväl positiva som negativa.

Det är få politiker som matchat Palme i detta avseende. Det finns dock två personer som kommer i närheten av Palme, om än på kanske lite olika vis. Den ena är Gudrun Schyman, den andra är Carl Bildt. Det som förenar dem med Palme är deras självförtroende som politiker, och därmed deras mod att driva sin egen linje, liksom att de själva faktiskt trodde på sina egna idéer. Både Schyman liksom Bildt berörde människor när de var på toppen av sin karriär. De väckte upp känslor, och engagerade, precis som Palme gjorde.

En viktig förklaring i detta tror jag handlar just om ett självförtroende och en aldrig sinande tro på sin egen förmåga att förändra samhället. De är helt enkelt politiska djur eller om man så vill, människor med en enorm glöd. Och människor som glöder kan ha förmågan att tända även andra. Och det här tror jag många kan sakna i dagens rikspolitik – att det saknas glöd, engagemang, hjärta och smärta, vilja och mod. Ett tips till såväl kommande s-ledare som till Hägglund, Reinfeldt med flera är således att släppa sargen och börja brinna – era betraktare och potentiella följare längtar efter att få bli berörda! 

Om Jenny Madestam

Statsvetare
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Saknaden av Palmes glöd

  1. sara skriver:

    hej!

    Jag går sista året på gymnasiet och det är snart dags att välja univeristet- Jag har en fråga om statsvetar programmet.
    När det gäller arbete så jag har läst runt och så i nätet osv. Så har jag inte riktigt förstått rent konkret vad en statsvetare arbetar med. Jag menar det är ju inte någon yrkesexamen utan generalisering.
    Hittar på lärosäten vackra ord som ”t ex analytiker, utredare och handläggare både inom och utanför Sverige. Mer specifikt kan det handla om jobb som näringslivssekreterare på en kommun, som EU-samordnare på länsstyrelsen eller som föredragande på riksdagen. Många statsvetare arbetar på statliga myndigheter, t ex som departementssekreterare på UD”…….
    Fina jobb men det vore naivt av mig att tro att alla får dessa jobb eller? vad gör resterande?

    vad är det man egentligen gör rent konkret? Skriver rapporter om samhället? ja vad helt enkelt? Hur ser arbetsdagarna ut?

    Jag känner mig väldigt intresserad utav samhällsfrågor i synnerhet politik. Det som gör att jag velar är två saker dels att jag hört så mycket om att samhällsvetare har problem när det gäller arbetsmarknad,samt att det är en luddig utbildning då den ej är tydlig och är för bred. Vilket gör att jag tänker att om jag väljer den utbildningen tar jag en risk. Jag menar självklart ska man läsa det man är intresserad utav men det finns ingen mening med det på lång sikt om jag inte får något jobb.

    Många frågor jag vet men vill verkligen veta svart på vitt så kan jag göra mitt val då det ändå är ett vägval.

    Hälsningar Sara

    • Jenny Madestam skriver:

      Hej Sara,

      om du läser en utbildning med statsvetenskap som huvudämne så är det mycket riktigt många olika typer av jobb du kan ha. Jag skulle vilja påstå att det som räknas upp i beskrivningen du refererar fångar statsvetarens arbetsmöjligheter ganska bra. Jag för min del gick vidare till forskarutbildning i statsvetenskap, vilket är ytterligare fem års studier, och vilket i sin tur kan leda antingen till fortsatt forskning (och undervisning) på universitetet eller till arbete utanför universitetet, t.ex. som utredare på myndigheter eller inom närigngslivet. Mer konkret så handlar ett utredningsjobb (vilket inte är helt ovanligt) om att göra mindre undersökningar, att du skall granska något på djupet och därefter skriva ihop en rapport. På sätt och vis så handlar det som du skriver, om att ”skriva rapporter om samhället”.

      Som forskare, vilket jag är, så är din arbetsvardag tämligen fri, på så vis att jag helt förfogar över min egen tid men har ett forskningsprojekt som jag skall genomföra, men när och hur jag gör det är upp till mig. Det är lite som att vara egenföretagare men där verksamheten är forskning. Vanligen ingår även lite undervisning, dvs att verka som lärare på universitetet.

      Ja det var en liten inblick i vad en statsvetare kan göra. Hör gärna av dig igen om du har fler frågor.

      Hälsningar
      Jenny

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s