Vinna val?!

Som utomstående betraktare kan jag nästan känna en slags utmattning efter att Håkan Juholt nu valts till ny socialdemokratisk partiledare. Processen i sig varit enormt intressant att studera men bitvis en riktig nagelbitare som krävt en del för att hänga med i. Socialdemokraterna verkar dock nu enormt nöjda och glada med sitt val. Att så inte skulle vara fallet är dock, som jag skrev häromdagen, föga troligt eftersom partikulturen föreskriver att leden nu sluts.

Hyllningen av Juholt är således inte konstig. Dessutom är det, givet partiets kaotiska läge sedan i höstas, inte mycket som krävs för att sorg och bedrövelse skall bytas till glädje och förhoppning. Det vill säga Juholt går in i ett läge där partiet nästan skriker efter ett ledarskap och en politik, och således kanske blir nöjda med nästan vad som helst, bara det blir något nytt. Juholt blir således ett ljus i tunneln. Utöver detta höll Juholt som förväntat, ett mycket ideologiskt laddat tal fritt från faktiska politiska ställningstagande. Talet kan sammanfattas som en definition av vad socialdemokratin traditionellt och historiskt har stått för. Det var således en slags minsta gemensam nämnare i den stora koalition som s är, som mejslades fram i det han sa. Utöver detta framgick hur Juholt är en mycket skicklig retoriker med såväl humor som självdistans vilket väcker hopp om en ledare som kommer kunna bli en verklig utmaning till Fredrik Reinfeldt.

Just nu råder alltså glädjeyra inom s. Och självklart var det meningen att den nya ledaren skulle frammana just detta – en känsla av gemenskap och förhoppning. Men frågan är vad som händer när Juholt och övriga i ledningen skall börja konkretisera vad socialdemokratin står för. När en berättelse skall berättas och konkreta sakpolitiska frågor skall tas ställning till. Kommer enigheten då att kvarstå?

Juholt vet att prio ett för honom är att nu ena partiet, att skapa samling och dämpa konflikter. Men detta är en aspekt av, en arena för, ett partiledarskap. En annan, kanske än viktigare, i alla fall om ambitionen är att realisera sin politik, är att vinna val. Den kris som s hamnat i handlar primärt inte om att partiet är internt splittrat eller att medlemmar vänder s ryggen, nej krisen handlar om att partiet förlorat val – att väljarna dumpat s. Och den kanske mer intressanta frågan är alltså vad väljarna säger om Juholt och den socialdemokrati som nu kommer visas upp? Häri, skulle jag vilja hävda, ligger nu Juholts stora utmaning. Det handlar alltså mindre om att bli alla s-medlemmars gemensamma nallebjörn och mer om att formulera ett spännande och verklighetsnära politiskt alternativ – kort sagt om att ragga röster och vinna val!

Om Jenny Madestam

Statsvetare
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s