Den tredje kraften?!

I morse var jag med i Svt:s morgonsoffa tillammans med Margit Silberstein. Vi kommenterade miljöpartiets nya språkrör. Efter att vi kommit med våra synpunkter var det dags för Gustav Fridolin och Åsa Romson att ta plats i soffan. Det var kul att de var där, så jag fick möjlighet att prata lite med dem. Båda verkade, föga förvånande, speedade om än trötta.

Jag och Margit pumpade dem lite på vad de egentligen menar med uttrycket att bli ”den tredje kraften” i svensk politik. Fridolin menade att de aldrig själva använt uttrycket, utan att det nog var media som skapat det. Romson sa dock att hon faktiskt använt formuleringen. När de så tog plats i soffan så pratade Fridolin om just ”tredje kraften”. Och försökte förklara dess innebörd. Som en parentes kan påpekas att det i framtiden nog är viktigt att de snackar ihop sig ordentligt innan de lanserar den här typen av slagfärdiga begrepp, som media hakar på direkt. Dessutom måste man då också ha ett bra svar på begreppets innehåll, annars blir det liksom bara floskler, och sådana genomskådas direkt. Av journaliter och väljarna.

Jag frågar språkrören vem som är den första och andra kraften i svensk politik. Den första är moderaterna och den andra är socialdemokraterna. Miljöpartiet skall alltså bli den tredje. En elak kommentar på den tankegången är att då blir alltså folkpartiet den fjärde kraften, sverigedemokraterna den femte, centern den sjätte, etc – på basis av valresultat/opinionsläge?

Skämt och sido, vad de menar och vill ha fram, är att de inte vill vara allierade med något annat parti, varken moderater eller andra borgerliga partier, eller socialdemokraterna. Mp skall stå på egna ben – vara en egen kraft (en tredje?!)- i svensk politik. Underförstått i detta finns naturligtvis föreställningen om mp som något annat än ett höger- eller vänsterparti, utan ett parti som står över/utanför den traditionella konfliktlinjen i svensk politik. Detta är inget nytt för mp, utan tvärtom har partiet ända sedan starten just varit ett parti längs med den alternativa ekologi-tillväxtdimensionen. (Idag måste dock även denna konfliklinje modifieras eftersom mp och många andra gröna partier förespråkar både tillväxt och ekologi.)

Frågan är dock om detta kommer att fungera, dvs att försöka stå fri från en klassificering på vänster- högerskalan och samtidigt bli en stark kraft i svensk politik. Vad vänster-höger handlar om är nämligen statens roll i ekonomin, grad av statligt ägande och statlig kontroll, alltså grad av socialisering -mkt enkelt uttryckt. Vad mp säger är att de inte har ett svar på frågan om statens roll i ekonomin, eftersom de inte går att definiera som ett vänster-högeralternativ, utan är något annat. Ett samhälle, ett politiskt styre, handlar dock till stora delar om frågor som ytterst faktiskt kräver ett svar längs med vänster-högerskalan, i alla fall som det sett ut hittills. Det är således svårt att verka som politiskt parti utan att ta ställning i ekonomiska spörsmål och då utan att komma in på frågan om statens roll.

Partier som således försöker att utmana, eller bortse ifrån, vänster-högerskalan kan alltså få det svårt att dels bli tagna på allvar, dels att hantera centrala politiska frågor. Inte minst i ett land som Sverige, där denna konfliktdimension är mycket befäst (till skillnad från i länder där t.ex. religion, etnicitet, region el liknande är det som klyver väljare och partier). När Kristdemokraterna bildades på 1960-talet definierade de sig också som ett alternativ i svensk politik, som ett parti som inte går att placera in längs med vänster-högerdimensionen. De var något annat, och placerade sig längs med dimensionen religion-sekularisering istället. Efter hand började dock även andra frågor (än vikten av kristendomsundervisning i skolan) komma upp på partiets agenda, inte minst då partiet hade ambitioner att avancera och växa sig större. Och i och med ställningstagandena i dessa frågor kom partiet att definiera sig som ett borgerligt parti.

Alltså, mp:s idé att vara ”något annat” i svensk politik är säkert god, men frågan är om detta idag är möjligt. Det mp behöver utveckla är just också en tydligare ekonomisk politik och en jobbpolitik. De frågor som då skall tas ställning till kommer definitivt att kräva vissa svar längs med vänster-högerskalan. Kanske skall således den ”tredje kraften” definieras som just en självständig (ej allierad) kraft men kanske inte nödvändigtvis som en alternativ kraft. I alla fall inte så länge vi inte har konkreta svar på hur alternativet ser ut i, för ett regeringsintresserat parti, centrala frågor. Pratet om den tredje kraften blir alltså begriplig först när vi vet vad ”det tredje” står för. Handlar den tredje kraften däremot om att fortsatt vara det tredje största partiet, numerärt sett, skulle ett bättre uttryck kanske vara ”vi vill bli den självklara (första)kraften i svensk politik”?! Varför nöja sig med tredjeplatsen?!

Om Jenny Madestam

Statsvetare
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Den tredje kraften?!

  1. Linda Blomström skriver:

    Såg dig precis i TV4:s morgonsoffa. Måste bara få berömma ditt framträdande – om alla gäster var så pålästa, verbala och intressanta skulle man se hela sändningarna från början till slut. Kul med unga kvinnor med koll, kommer följa ditt blogg framöver🙂. Ha en bra dag!

  2. Mats skriver:

    Hej!

    Du verkar väldigt påläst o smart, Jenny! Men framför allt slås man av hur OTROLIGT vacker du är🙂

    Bästa hälsn. Mats

  3. Martin skriver:

    Hej! Jag vill bara tacka för en fantastiskt läsvärd blogg! En sak jag skulle uppskatta enormt är om du kunde ge källhänvisningar till de olika forskningsarbeten du stödjer sig på i dina kommentarer, så att den som vill lära sig mer kan läsa vidare. Dessutom tycker jag det vore oerhört intressant att få veta vilka teoretiker på ditt område som haft störst betydelse för dig och som ligger till grund för din analys. Kanske skulle du kunna blogga lite om de senaste internationella trenderna inom den akademiska forskningen på ditt område? Det tror jag att många av dina läsare skulle uppskatta.

    Att man bredvid den tilltagande pressen att publicera sig internationellt lyckas få loss så mycket tid för den tredje uppgiften tycker jag är imponerande. Keep up the good work!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s