Forskning

Nuvarande forskningsprojekt

Sedan hösten 2018 driver jag ett forskningsprojekt (finansierat av Vetenskapsrådet) om svensk polisutbildning och attityder till mångfald. Efter att ha undervisat på polisutbildningen på Södertörns högskola ett antal terminer blev jag nyfiken på studenternas attityder och hur utbildningen påverkar desamma. I ett fyraårigt projekt ska jag genom en experimentell design se om och i så fall hur studenternas attityder förändras över tiden och beroende på med vilka studiekamrater de interagerar.

 

Tidigare forskningsprojekt

Delat ledarskap

Tidigare har jag bedrivit ett projekt om delat ledarskap i skolans och politikens värld, samt ett projekt om politiskt ledarskap och social media. Projektet om delat ledarskap var ett treårigt projekt finansierat av Forte, och genomfördes tillsammans med pedagoger och jurister. Studien undersökte hur delat ledarskap ter sig i skolans värld (bland rektorer) och inom partipolitiken.

Social media och politiker

Projektet om politiskt ledarskap och social media var också treårigt och finansierades av Torsten Söderbergs stiftelse. I detta projekt har jag och Lena Lid Falkman, företagsekonom vid Handelshögskolan, undersökt hur politiker använder social media, varför de gör detta och vilka effekter det får.

Partiledarideal

I min och med mitt avhandlingsprojekt (jag disputerade 2009) undersöktes hur medlemmar av partieliten i svenska partier föreställer sig ett idealt partiledarskap. Studien baseras huvudsakligen på intervjuer med partiledare, partisekreterare och gruppledare i riksdagen. Initialt var min ambition att söka svar på föreställningar om ledarskap inom samtliga partier, och då inte minst med fokus på personer som varit eller är partiledare. Likt de flesta forskningsprojekt behövdes studien dock avgränsas varför det i den färdiga avhandlingen var socialdemokraterna och folkpartiet som jämfördes. Kvar i byrålådan fick jag dock ett intressant material om hur partiledare i även andra partier tänker och tycker kring ledarskap vilket sannolikt kommer utnyttjas i kommande projekt.

Här kan du se en föreläsning om mitt avhandlingsprojekt

Partiledarrekrytering

Med hjälp av ett tvåårigt post doc startade jag ett projekt om partiledarrekrytering. Frågeställningen kretsar kring vem som blir partiledare, och hur – hur processen upp till toppen av ett parti ser ut? Min avhandling om ledarideal resulterade i kunskaper om hur partier tänker kring och fantiserar om partiledarskap. Nu var ambitionen att se vem partierna faktiskt väljer till ledare – vem kan nå toppen av ett parti? Tanken med studien var att kartlägga den process som gör att vissa personer väljs till partiledare och andra inte. Det handlar således om att studera rekryteringsprocessen till uppdraget som partiledare. För att komma åt detta studeras ett antal partiledarskiften, och särskåda de kandidater som var aktuella vid ett ledarskifte. Ambitionen var att försöka förklara varför en av dessa slutligen valdes till ledare och inte någon annan. Utgångspunkten är att detta styrs av såväl mer individcentrerade faktorer (likt personliga nätverk, egenskaper, historia i partiet etc) som mer strukturella aspekter (likt valprocedurer, ideologi och partiledarkultur). Min tanke med projektet var att svaret på frågan om vem som blir partiledare och hur, rymmer ett svar på hur partiet i fråga utövar interndemokrati i praktiken. Min naiva arbetsfråga i projektet har varit ”om jag skulle vilja, skulle jag då kunna bli partiledare eller är det något speciellt som krävs av mig eller min omgivning?”.

Detta projekt är nu avslutat och resulterade i en bok som ges ut på bokförlaget Liber under sommaren 2014. Boken heter Hur blir man vald? Om partiledarskiften i tre svenska partier.