Naturligt steg för Nya moderaterna

Idag meddelar den moderata partisekreteraren Sofia Arkelsten att moderaterna nu vill öppna upp den privata partifinansieringen. Partiet vill således att Sverige lämnar botteligan vad gäller öppenhet i partifinansiering vilken vi idag delar med blott Malta, Schweiz och San Marino. Vid upprepade tillfällen har Sverige fått kritik, av inhemska forskare liksom av internationella aktörer (Europarådet) för bristande insyn. Detta till trots har ingenting hänt utan partierna har hållit fast vid den frivilliga överenskommelse som finns mellan partierna i hur redovisning skall ske.

Samtliga partier utom moderaterna och kristdemokraterna har ställt sig bakom en hittills ställt sig bakom en ökad öppenhet i redovisning av privata donatoner. Nu tar dock även moderaterna ett kliv mot ökad öppenhet. Även m vill således redovisa privata bidrag, över 20 000. Motivet mot öppenhet har tidigare handlat om bevarande av valhemlighet, och att denna kan riskeras vid öppen redovisning.

Att moderaterna gör denna helomvändning är egentligen inte alls speciellt märkligt. Det som är konstigt är att den inte kommit tidigare. Denna attityd ligger nämligen helt i linje med Nya moderaterna. Det vill säga det parti som vill vara uppdaterat mot dagens samhälle och attityder och som vill fjärma sig från allt vad gammelmoderater, bunkerattiyder, etc, heter. Agerandet kan liknas vid att man upptäckte en skrubb i moderathuset som missades i totalrenoveringen. Nu tar man itu med även den skrubben. Moderaternas attitydskifte är bra. Den slutenhet som råder i svensk partifinansiering är märklig i en demokrati.

Återstår att se vad de partiöverläggningar som Arkelsten kommer initiera leder till. Moderaterna vill fortsatt se en frivillig överenskommelse mellan partierna, men frågan är om det räcker. Kanske är det nu dags att följa flertalet västliga demokratier och skapa en rättslig regerling av pengarna till demokratins stöttepelare.